molndans

jag är fullständigt tokrädd,
vettskrämd,
livrädd.

men jag älskar dig,
alltid.

all min vakna tid går till att fundera,
jag försöker förstå mig själv,
jag försöker försonas med mig själv,
på riktigt.

det går framåt,
jag tar nya steg i rätt riktning nästan varje dag,
insikterna har fullständigt haglat över mig den sista tiden,
och det är mäktigt.

Idag kom så en ny insikt,
från den relation som jag alltid velat glömma,
och då menar jag verkligen glömma,
jag har tänkt att den relationen har varit roten till allt ont,
på grund av honom,
så klart,
jag har inte haft någon del i det,
eller hur..? (jag var bara 18...?)

så här kommer det:
förlåt MR,
verkligen förlåt.

relationen är nog roten till mycket ont,
men inte bara på grund av honom,
jag hade minst lika stor del i det,
men jag har inte varit redo att inse det förrän nu,
jag har inte haft ork att ta ansvar för mina handlingar,
och det är fegt,
men jag gör det nu,
på riktigt.

(det betyder dock inte att jag nånsin kommer glömma vad du gjorde med/mot mig. det vill jag inte glömma för jag vill aldrig nånsin hamna där igen. och jag kommer aldrig nånsin låta någon göra så mot mig igen för nu har jag styrka nog att säga nej. faktiskt.)

det är okej att försöker hitta anledningar till varför något blir som det blir,
men inte att ursäkta det och skylla det på någon annan.
Ingen annan än jag själv kan ta ansvar för mina känslor,
eller för mina handlingar,
jag har alltid ett val,
men först nu förstår jag innebörden av det.
(och jag skäms lite att det tagit sån tid för det har åsamkat mig själv och andra så mycket smärta.)

helgen har varit bra,
ibland tung och ledsam,
men bra ändå.
(det är nog även så jag skulle beskriva livet just nu. Lite tungt, lite ledsamt men mycket bra samtidigt.)

med kärlek
//Linda

hyfsat längesen jag skrev,
ajabaja Linda.

Jag har haft två fantastiska helger sen sist,
de kan jag leva på länge,
me like.

Helg 1 utspelade sig i lilla Vik med finaste John från fredag till måndag,
vi hade en asgrym minisemester,
läste böcker,
spelade gitarr,
tittade på film,
drack vin,
pratade (på riktigt),
spelade backgammon.
käkade god mat,
myste en massa,
sov länge,
helt fantastiskt fint,
tack skatt.

Helg 2 utspelade sig först i lilla Vik med Tanja,
vi pratade och pratade,
skrattade,
käkade god mat och drack vin,
utforskade Kivik och dess omtalade äppletavla,
lärde känna varandra helt enkelt,
tack sötnos.

I lördagseftermiddag började operation 80tal i Ystad,
min älskade Saara fyllde 25 och hade temafest,
jag hoppade i en klänning jag lånat av mamma,
svarta tajts,
satte upp en sned hemsk tofs,
sprejade luggen och piffade till den med grön spray-färg,
Anna sminkade mig med grön och blå ögonskugga,
så var det klart.

Kvällen var hysteriskt fantastiskt rolig,
vi sjöng Singstar (och ja jag var mer än sämst! Förlåt Marie..! Hihi..),
tuggade tuggummi som Jenka och HubbaBubba,
lyssnade på 80-tals musik,
käkade smörgåstårta och chokladtårta,
drack fina paraplydrinkar i olika färger,
skrattade hysteriskt,
tog massa fåniga bilder,
pratade,
umgicks,
tävlade (vi vann. yeah.)
och kvällen avslutades på utestället Lite Mer,
som vi dansade,
amazing,
en och annan rolig kommentar fälldes från de andra pubgästerna,
inte varje dag men ser ett gäng 80-talister i full mundering,
jösses vad roligt.
Tack älskade Saara för en strålande fest!

Helgen avslutades med matlagning och filmtittande med finaste John,
typiskt bra avslut på en toppenhelg
(även om natten blev allt annat än mysig tack vara idiotdryga katter och en migränfylld Linda! Förlåt raring!)

Idag ligger jag hemma i soffan,
migrän,
typiskt otrevligt,
dock bra att jag nu har semesterdagar att ta ut eftersom Thailandsresan är inställd så jag förlorar iallafall inte några pengar idag!
(just det, det har oxå hänt sen sist. Hon åker med en annan kompis. Jag följer inte med. Trist men helt klart rätt beslut.)

Nä,
nu skriker huvudet av ljuset från dataskärmen så jag tackar för mig för nu,
ta vara på er,
livet är fint.

med kärlek
//Linda