...hemma...

att vara hemma för mig är inget självklart,
det har alltid varit sökandet som har varit det centrala,
hit och dit,
fram och tillbaka,
bort och bort,
bort från nuet till något nytt.

men just nu är malmö mitt hem.

jag var bra på att fly,
jag visste hur man lättast tog sig ur relationer som betydde lite för mycket,
jag kunde lögnerna som andra kunde köra bil,
jag kunde spelen utantill och behövde inga skrivna regler,
jag var en mästare på falskhet.

nu kan jag inte fly längre,
jag minns inte lögnerna,
jag kan inte längre spela spelet utan skrivna regler,
jag är ganska kass på falskhet,
vilket faktiskt är riktigt bra,
det förstår jag mer än väl,
men samtidigt så vet jag inte hur man gör när man inte gör på det där första sättet,
jag känner ju inte till något annat,
därav min förvirring.

Dock har jag landat rejält i helgen,
jag känner mig bättre till mods,
leendet känns inte längre så falskt,
sorgen är inte så fysiskt intensiv,
jag är okej,
faktiskt.

jag har planerat upp hösten lite,
jag ska försöka vara mer social,
det är där jag faller just nu,
orken räcker inte riktigt till,
men jag ska försöka,
på riktigt.

Min höst
ser ut så här just nu (utöver jobb, fotokurs  o träning då alltså):
23 september börjar pappa och jag på fotokurs.
26 september ska jag umgås med finaste Marie.
3-5 oktober ska jag och j har en myshelg i kivikshuset.
10-11 oktober ska jag och Tanja umgås i kivikshuset.
11 oktober är det 25-års fest hos min älskade Saara (80-tals tema o jag har redan fixat en outfit!)
någon dag i vecka 42 är det förhoppningsvis häng med ett par gamla (Isabel o Innie) och några nya Lund-bekantskaper.
26 oktober är det veggiemöte hos Lina i Ronneby så det blir nog en blekingehelg.
7-9 november ska jag till min älskade Sandra i Göteborg.
29 november fyller my lovely mammi år.
4-19 december är jag och finaste emma i Thailand. oh yes baby.
jul firas i en stuga nånstans i sverige med pappa o hans familj.

i veckorna hoppas jag på några sånglektioner,
massa träning,
många häng med mina nära,
lite shopping,
kattkel,
hemmamys,
fotograferande,
livsnjutande helt enkelt.

vet ni,
jag kommer klara mig fint,
i sinom tid.

//Linda som faktiskt börjar se det fina i livet. igen.







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0