tiden är kommen.

Om tre timmar går jag in genom deras dörrar,
20 veckors heltidsterapi börjar,
idag är första mötet med min behandlare,
det är nervöst,
skrämmande,
läskigt,
kräkframkallande,
ångestladdat.

Men.

Jag är stark.
Jag är modig.
Jag vågar vara rädd.
Jag är redo.
På riktigt.

Så,
jag tar ett stadigt grepp om sambons hand (i tanken för han är på jobbet),
och går mot ljusare tider.

Förresten,
Holland var fantastiskt fint.
Amazing.
Så härligt att hänga med Hanna igen. Fina fina vän.
Helt klart den bästa helgen!

Mot livet
med kärlek
// Linda

Kommentarer
Postat av: isabeL

Hur gick det sen? Berätta!

2009-09-17 @ 17:57:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0